Nordisk bröstcancerkonferans 11-13 maj 2012 Idag åker jag till Stockholm på konferens, ska bli så intressant, jag återkommer med uppdatering!

Berg och dalbana

Så ser mitt liv ut just nu, mitt mående är som värsta berg och dalbanan, ont i halsen, ont i huvudet, ont i kroppen och värst är fötterna, jag mår pest psykiskt pga att jag inte har jobb efter sommaren.... 50 år, ingen bra utbildning och cancerbehandlad, inte ser det så ljust ut... Är hemma från jobb och det gör att jag får så dåligt samvete, få alltid det, hade det när jag fick cancer också, är uppfostrad att man ska jobba, alltid... jag har inte råd att vara sjukskriven.... pest med andra ord....

Nu är jag här...

Det var ett tag sedan jag skrev och får så dåligt samvete nr jag inte skriver för jag vill men har inte riktigt gnistan för det. Det har hänt massor, jag har varit på Sydkattens utställning en hel helg och det ger mig så mycket positiv energi, nu är det fullt jobb inför vår egen utställning den 2-3 juni, det är jobb varje vaken stund. Vi har varit på träff med dom andra "cancer"tjejerna i Helsingborg, en underbar dag som ger massor av energi och som jag tar fram när jag känner mig nere. Vi har varit på föreläsning i Kristianstad med den läkaren som opererade mig första gången. Sen även 3 dagar i Alvesta och slutfört utbildningen till Kontaktperson, konstigt jag känner mig trött? Misstänker att det är Fatique som drabbat mig, inte sömnig men trött hela tiden, ingen energi och dålig ork. Jag har ju även blivit uppsagd och det gör ju såklart att man blir deppig och nere... Det som ger mest glädje just nu är att vi snart är klara med tapetseringen av vardagsrummet, det ska bli sååå skönt när det är klart, har jag riktig tur är det klart på tisdag.... förarbetet tar alltid så mycket längre tid än man tror. Och om två veckor åker jag och mina goa "cancer" vänner till Nordiska Bröstcancer konferensen i Stockholm, vi kör torsdag morgon och kommer hem sent söndag kväll, ska bli så skoj och mycket intressant.

Jaha... vad säger man... Är ju frisk iallafall...

Livet är inte en dans på rosor, det ska gudarna veta, är man bara frisk klarar man väl allt, kanske därför jag inte tog beskedet så hårt som jag kanske borde... På torsdag kommer facket till mitt jobb, jag kommer bli uppsagd då, det finns inte utrymme för två personal, det kommer bli tufft, jag får inte mycket a-kassa på mina fjuttiga 24 timmar i veckan men det får ju gå, hoppas kunna få ett annat jobb med lite fler timmar framöver.. Jag får se det som att det är nya dörrar som öppnas, nya möjligheter, livet är fullt av överraskningar och det brukar bli bra i slutänden, har laddat hem appen Jobbsökaren...

Nu ska jag iväg och ha en trevlig helg iallafall, slutet på utbildningen till kontaktperson, ser fram emot att träffa alla trevliga igen, så nu packar jag, njuter av helgen och livet och jobbet funderar vi på nästa vecka!

Ännu en ängel...

Det är så underbart att få lära känna så många fina människor pga cancern, både i verkliga livet och på webben, det är också grymt jobbigt när någon lämnar oss, någon man kan känna närhet till fast man aldrig träffats... Hoppas du har det bra nu Anna, du är omringad av mycket kärlek...

Ändring av "pilltiden"..

Jag hörde en vän säga att hon tog sina Tamoxifen på kvällen istället för på morgonen, hon hade inte så jobbiga vallningar... tedstade, mådde inte alls bra. kände mig deppig och nere och svettningarna var de samma, började ta på morgonen igen och det tog nog bara 2-3 dagar så mådde jag mycket bättre igen, tillfällighet?? ingen aning men jag tar dom på morgonen nu..
Jag vet ju vad som orsakar de jobbiga svettningarna och det är framför allt socker... och sprit, men det kan man ju undvika....

I helgen hade jag min 50 års fest och det var mycket lyckat, det kom 58 personer och gratulerade mig, det var såå trevligt och jag uppskattar verkligen att så många ville dela min dag med mig.

Deppar...

Nu är jag ledsen, jag är så trött på att vara trött, nu ska livet leka, alla tester som tagits har varit bra men det är som luften gått ur mig, jag känner mig deppig, trött och helt matt i kroppen, jag ska ha mitt efterlängtade 50 års kalas på lördag, jag har längtat så efter att få ha alla jag tycker så mycket om nära mig, men hur i hela friden ska jag orka en hel dag, kväll och natt? Jag blir gråtfärdig bara jag tänker på det... Igår hade jag en lugn födelsedag, var och handlade en del till helgen och firades hemma hos Annelie och Håkan, blev bjuden på middag och tårta, hade jag faktiskt inte räknat med, det var som vanligt mycket gott och trevligt, när jag sen körde hem (Leif kom senare så vi hade båda bilarna) trodde jag att jag skulle somna, det händer aldrig att jag är så trött när jag kör men jag hade det riktigt jobbigt... Idag har jag varit och handlat maten med Emelie och Marie och det blev för mycket, hjärnan funkar inte, den stänger ner så jag inte kan tänka, det känns som sirap i huvudet...
Nu ska jag sova, hoppas på att vara lite piggare i morgon då Camilla kommer och ska fixa all mat och tårtor till kalaset, hoppas kunna vara till lite hjälp...

Jag har ju kommit igång riktigt med mina promenader så jag borde vara piggare...